Slut

Efter 16 timmar tåg från Moskva till Riga och en stormig tur över östersjön är jag nu i Sverige igen!

Tunnelbanan går tyst. Klockorna går efter två timmar. På radion pratar de svenska. Det ligger ingen snö på gatorna, och inga kloster längst vägarna.

Platser

18.1.08

Jag snubblade öve Aleksej Tolstojs lägenhet och museum idag. Han är släkt med den store Lev, om än på avstånd. Det var inte en kotte där, förutom kassörska, vakten som tittade på tv och garderobiären som åt persilja och drack te.



Jag lämnade in min jacka, och hon följer med mig upp i lägenheten och håller en personlig guidad tur! Beskrev tavlorna på väggarna, hur Aleksej reste och samlade på sig sin kollektion av antika möbler och kuriosa. Tillslut frågade hon mig om det var något speciellt jag var ute efter, VAD vad det jag behövde veta? Erkände då att jag mest snubblat över skylten, när jag snubblade över skylten till Gorkij museumet…
Säkert är det en del studenter, forskare och entusiaster som kommer dit och ställer de klurigaste frågorna.

Och igår besökte jag Tjekhovs och Olgas gravar. De ligger där bredvid varandra.


Och Majakovskijs.
Majakovskijmuseet besökte jag i måndags. I hans kammare där han sköt sig 1930 saknades dock blod på golvet... vilket gjorde mig lite besviken. Däremot var hela huset ombyggt. Fyra våningar hade blivit en. I mitten tornade Tatlins Torn upp sig, och utställningslokalen var ett enda stort virrvar av affisher, böcker, foton kopplade till den avlidne. Tydligen hade Vladimir Majakovskij velat visa, inte kvaliten, utan KVANTITEN av sitt arbete. "Jag sitter inte bara åtta timmar om dagen..." Anders läser just nu den nyutkommna biografin om Majakovskij, och bidrog också med upplysande kommentarer om det mesta.

konst.igt som vanl.igt

17.01.08

Ett Starbucks på Gamla Arbat gatan! Jag vet inte om jag hoppat upp och ned mer under hela min vistelse… Den amerikanska drömmen om Europa, i Ryssland, med drömmen om Amerika.


Igår var vi på arkitekturmuseet. Skumt ställe. Utställningarna var fördelade lite varstans på gården, och utställningen om träkyrkor i Norra Ryssland, och ett par bilder på Colosseum - låg i ett rivningshus.

Tjechov!!

13.1.08

Dagen innan nyårsafton blev jag besviken, så besviken. Vi hade köpt biljetter till Körsbärsträdgården, Tjechov, flera veckor i förväg. Vilken passande pjäs att se såhär vid årskiftet, början på någon nytt, tänkte jag. Saken var bara den, att när vi väl sitter där och skådespelet börjar är det INTE körsbärsträdgården, utan till råga på allt, Shakespeare!Vars komedier jag eg hatar för att de är så…tja, klumpiga, fyllda av slapstick och hela tiden spelar på taffliga sexskämt. Denna föreställning var inget undantag. Tanja, grannen var glad. ”Vad skönt att se något lättsamt för en gångs skull”. Men varför fick jag inte se min körsbärsträdgård? Antagligen blev väl någon av skådespelarna sjuk, och de bytte föreställning. Säkert meddelades det på något vis i förväg… Men Tanja trodde att ”det är väl inte så konstigt att de ändrade föreställning. Det är säkert fler som vill se något upplyftande såhär inför nyår.”

Jag har köpt brevkorrespondensen mellan Tjechov och Olga Knipper i två volymer. Olga var skådespelerskan som var med i de flesta pjäserna från början och avgudade Tjechov som alla andra. Henne fick han dock ett särskilt förhållande till, och de gifte sig tillslut. Men de kunde inte leva tillsammans. Olga hörde hemma vid teatern i Moskva, där vintersäsongen drog fulla hus. Tjechov, med sin klena hälsa, kunde inte vistas där under vintern, utan befann sig på Jalta och suktade efter allt och alla. Han älskade Moskva på vintern, men inte på sommaren, då lukten av asfalt fullkomligt förpestade hela staden.
De skrev flitigt brev till varandra, med början år 1899. Ömsom är det Olga som skriver hur Anton glömt henne och skickar brev var dag, ömsom Anton som plågas borta på Jalta av att Olga inte har tid att skriva brev till honom.
De fick bara sex år tillsammans. Hade de vetat det, hade Olga gett upp teatern och flytt till Jalta? Hade Tjechov det verkligen bättre borta vid Svarta Havet, än inne i staden? Havsluften läkte honom bevisligen inte.

För, det blir väl en månad sen ungefär var jag på Tjechov museet. Det ligger inhyst i en av hans bostäder där han bodde sent 1800, i bara ett par år. Men i dessa brev jag nu läser, avslöjas en annan adress… Dit skall jag snarast bege mig. Föga förvånansvärt att metrostationen heter Tjechovskaja. Jag har vandrat där en hel del, gått förbi Tjechovbiblioteket och beundrat Ikoner i den vita kyrkan på gatan där han tydligen bodde. Det är helt underbart roligt att läsa om platser, och veta precis var de ligger och hur det där ser ut! Dessvärre såg det dock helt annorlunda ut vid sekelskiftet. Men gatunamnen har bytts tillbaka till de ursprungliga, efter sovjettidens ideliga namnbyten.

Jag har typ lov från lektionerna. För de inhemska studenterna är det tentamensperiod hela januari, men för oss utlänningar på filologiska fakulteten är det undervisning för dem som behagar att komma. Jag har bara gått på filmkunskapslektionen…

Efter att ha hasat omkring i 15 minus ute på gatorna har jag dragit på mig lite av en förkylning. Men än har jag att åka till Melichovo, Tjechovs gods i utkanten av förorterna till Moskva. Än har jag att beskåda Lenin i sin öppna grav…

Ett par bilder säger mer än ett par ord

Litet stycke konst utanför moderna museumet
Tågstation Sergej Posad, ca 1 timma ifrån Moskva med pendeln
Kloster
Minnesmonumnet över kriget och en evig eld såklart
Fåglar inne i klostret
Behövs det en kommentar?
Hus
Fint gammalt nyrenoverat kloster i solsken
Boris Gudanovs grav

Moskvas djurpark: en damm med fåglar
Nyååår! Tanja och Johns flickvän Akiko
Röda Torget
Teatern Sovremennik
John och Akiko
Påväg till marknaden
Grafitti