Ett tydligt exempel stötte jag på redan min första dag i Moskva för över två år sedan. Jag skulle köa utanför en tre-fyra rum för att få mina papper och min bostad på universitetet. Istället för att ställa sig på ett led, frågar man "vem är sist?". "Jag är sist" hör man då och måste hålla koll på när denne person har kommit ut igen. Väldigt praktiskt om man vet hur systemet fungerar.
När man sedan skall in en andra gång för att få en stämpel på det papper man hämtat där och visat upp någon annanstans - ja då behövde man inte stå i kö, bara knalla rakt in.
Men jag har på senaste tiden stött på så många ryska unga som gamla damer som, i kön till provrummet, kommer och ställer sig framför mig precis när det är min tur. "Jag hade passat den här platsen". Första gången blev jag bara så paff att jag tappade talförmågan. Va! Här hade jag stått o väntat medan hon kunnat gå runt och titta i affären.
Så idag kom en kvinna självsäkert fram och ville ställa sig framför mig. Nej! sa jag. Eller jag sa att hon gott fick ställa sig bakom mig (jag var sist i kön). Men jag kände hela tiden hur hon försökte smyga sig in framför....
Ja, kör man inte bil så måste man brusa upp sig över något!
Och som en klok kvinna på ambassaden sade till mig då jag förundrades över att hon varit på Pusjkinmuséet under helgen. "Var det inte lång kö?", "Jo, men vi gick före. Här i Ryssland är folk vana vid att vissa har företräde". Det stämmer så bra in på ryssarna som står i kö upp till stadshustornet på sommaren - de tror alltid att de kan tjata sig förbi.
Ja, tacka vet jag Sverige, det är visst bara vi som köar på led.
