Jag klippte mig idag. Frisörskan kommer sent efter att hon varit ute och rökt i 10 minuter. Själv sitter jag och väntar. Tittar mig omkring och det känns helt naturligt att kammarna ligger huller om buller orengjorda (varav en hon kammar mig med) och att hårgelen på bordet framför har ett utgångsdatum på 5 maj 2008...
Därför har det kännts lite svårt att blogga om ryska intryck. En omställning av medvetande är vad som krävs.
Men i tisdags - dagen efter explosionerna i tunnelbanan - slogs jag av något. Alla flaggor var hissade på halvstång på alla ambassader - och även LUKoils stora röda flaggor på bensinmacken var på halv flagg. Det är egentligen inget typiskt ryskt i det hela - förutom att jag är så totalt insnöad på energipolitik och olja eftersom det är det jag jobbar med nu. Därför reagerade jag - hade det varit matvaruaffärens flagga (inte för att de har någon) hade jag nog inte tänkt på det.
Summa summarum: Jag måste snöa in mig på den ryska själen igen. Jag skall försöka fastna i Doktor Zjivago. En annan given kur är att bege sig till Tretjakovgalleriet fullt av klassisk rysk konst - åh, nu längtar jag redan!
1 comment:
Jag vet precis vad det är du menar. Jag antar att jag var som du i början av mitt ryska liv - jag var fascinerad av allt och alla och ville veta det mesta och tog de flesta personligt. Men nu, efter all den här tiden, så är jag nog mer rysk själv än svensk... Konstigt, men så är det. I januari när jag åkte hem från Sverige, med flyg från Helsinki till Jekat, då minns jag att jag stod och kunde liksom med min själ känna igen de andra passagerarna som också var från Uralbergen... Jag kände att jag hörde ihop med dessa gråa, slitna och uttråkade ryssar.
Hälsa Jurij från mig! Åh Jurij... om man ändå kunde gifta sig med karaktärer i ryska romaner! (då skulle jag direkt införa månggifte och ta Jurij Zjivago, Bezukhov från "Krig och fred" och Mitja Karamazov)
Post a Comment