uppdatering

18.10.07

Igår kväll följde jag med John till en liten fest som ett par serber i hans klass höll. Men först gick vi till Ramstore, mataffären vid tunnelbanan, och införskaffade lite proviant, dvs ett par öl och en flaska vodka och apelsinjuice. Hade helst velat ha tomatjuice, men det låg inte på min lott att vara kräsen när John för en gångs skull planerade att hälla i sig lite sprit.
Affären Ramstore är lite speciell. Det är inget ryskt namn, utan kedjan är arabisk. De muslimska etiska reglerna reglerar därför i vilka mängder sprit finns tillgänglig, och hur länge. Halva affären är således inte ett stort systembolag, utan ett litet. Alkoholen säljes heller inte efter en viss tid på kvällen.

I studentrummet, till vilket vi kom, dracks det mest rött vin (eller svart som det heter på serbiska), och öl av procenthalten minst 8, högst 16%!!! De lokala ryssarna såg det som sin uppgift att spela gitarr och sjunga ryska folksånger och poplåtar. Efter att vodkan var uppdrucken, nersköljd med den starka ölen (som verkligen inte var god), begav vi oss upp på taket av huvudbyggnaden. Det var dock rätt dimmigt, och utsikten uteblev. Annars ligger Universitetet otroligt vackert beläget på ett berg med utsikt över hela staden. Här är luften också den friskaste i hela Moskva (vilket inte behöver betyda att den är särskilt ren). På kvällarna efter att jobben slutar, bildas enorma bilköer, propki, som de kallas här. Trafiken står helt still, somliga ger till och med upp, lämnar bilen, låser och går istället till tunnelbanan. Bensinen är otroligt billig, och allas dröm är att köpa bil. I slutändan blir det inte optimalt för varken natur eller kultur.

Efter den lilla utflykten gick vi hem till mig och drack kefir och åt skorpor. När jag sedan skulle diska i handfatet i toan, tappade jag självklart en av mina nya fina koppar som jag köpt så sent som dagen innan. De var stora och vita med röda hjärtan på. Väckte min granne som log och sov..
Tatiana tröstade mig dagen efter med att säga att det ger lycka att ha sönder något. Vi pratade också om patriotism i Ryssland, och vilken dålig klang ordet har i Sverige.

Imorse svabbade jag först mitt golv, det var hur skitigt som helts, graznij, sedan tog jag mig för att utföra lite byråkratiska åtaganden som gick smärtfritt. Jag har ändå inte fått så många papper som jag skall kuta runt med. Men det kommer, har jag fått höra. Efter att ha virrat runt lite i ett par korridorer på väg hem till rummet tappar jag såklart bort mig totalt. Men vem kommer då inte till min räddning om inte mina kära sosedka?

Hade lektion på eftermiddagen. Ganska trevligt, men jag förstår inte varför vi var tvungna att jobba över 40 min. Sedan bar det av hemåt igen. Gud var jag var hungrig. Stack och knackade på hos John, men mötte honom sedan i trappen då han var på väg ifrån mitt rum. Vi gick och köpte korv och morot och kokade oss lite mat med massa chili. Vi gick ur för att köpa ett sim-kort till mobilen, men fastnade på vägen av att det repeterades inför en laser-show på fasaden till universitetets stora ingång. I morgon kommer det nämligen vara en stor vetenskapsfestival, second year running. Slutligen, efter att ha stått trollbundna ett tag, och tagit lite fotografier (det är svårt att fånga laser på bild), fick jag tag på mitt sim-kort och återvände hem. Har kollat på en skum, skum sovjetisk film på Johns dator, men nu är det dags att lägga sig.